Precis som det finns personer som skiftar från a-kupa till d-kupa så finns det andra som skiftar från trågkupa till staplingskupa. Jag har bara gjort det sistnämnda och har inga planer på att utföra något annat byte. Jag hann i och för sig aldrig börja med trågkupa heller. Jag håller nu på och bygger mina staplingsbara kupor som ska innehålla ramar av modellen 3/4 Langstroth som modellen heter och sågade i helgen ut träpinnar som ska bli ramar. Jag har i dagsläget sågat till virke till 90 ramar och planen är att jag ska ha 120 st ramar.
För att förstå hur kupan hänger ihop så har jag nedan börjat med att fota en botten. Den här botten har min kompis Ida snickrat och jag har själv börjat göra en liknande. Det är här i botten på kupan som bina kryper in och ut. De går in vid plankan som är målad med gula och lila prickar (prickarna är dekoration och kan också hjälpa bina att hitta sin kupa men det vanliga är att ingångarna är målade i olika färger). När de kommer in så går de in till vänster om där det står 63B. Det är inte så att bina kan läsa och det är mörkt i kupan men nu råkade det stå så på den här brädbiten. Öppningen är liten så inte en massa inkräktare ska kunna komma in. Tänk möss, fåglar, björnar. Sedan klättrar bina upp för plankan där det står 63 B och kommer då upp till en övre botten som inte ligger i på bilden. Från den har de sedan ungefär 1 cm upp till ramarna som hänger ner. Så då hoppar de glatt upp där med sin skörd. De små röda hantlarna i bakgrunden tränar jag med för att kunna bära all honung till hösten. Det här är inget jobb för en vekling (som jag just nu).
Nedan ser ni en bild på en utbyggd 3/4 langstrothram. Att den är utbyggd betyder att bina har byggt ut de små hålen som kallas celler. Det är i dessa celler som de förvarar sin honung men de förvarar också pollen och föder upp yngel i vissa celler. Från början satt det bara en platt vaxkaka i mitten. Att den är mörk i mitten beror på nåt som jag inte kommer ihåg. Typ att de haft yngel där eller nåt men det sprollar.
Nedan ser ni en låda eller sarg. Det är den här som ställs på botten och sedan hänger man i 10 st ramar i den. Den här sargen är gjord av plast som liknar frigolit. Men det är också mycket vanligt med träsargar. Själv är jag just nu futuristisk och använder framtidsmaterialet plast. Men då jag gillar vintage kommer jag nog gå tillbaka till trä i framtiden.
Här har jag placerat lådan på botten och hängt i ramen. Nu är det bara för bina att flytta in. Det behöver hängas på ett antal ramar till bara (10 st per låda). Sen ska det placeras ytterligare en låda och hängas i fler ramar. I den här modellen ställer man 3 lådor på varann och här bor sedan bina och förökar sig genom att producera yngel som de matar. När det blivit fullt i lådorna med yngel, bin, honung och pollen ställer man på fler lådor och det går åt ungefär 3 lådor till så totalt blir det 6 lådor på höjden. Om man inte gör det är så är det lätt att stugan blir för trång och då flyttar bina (svärmar). Detta vill man i möjligaste mån undvika då det betyder att man plötsligt står med en tom bikupa och eventuellt en arg granne med massa bin i något träd. Har man riktig otur kanske grannen är mordisk och man lever plötsligt under dödshot. Men nu kom vi visst in på snillen spekulerar och det var inte meningen.
I de översta 3 lådorna låter man inte drottningen komma in och då kan hon inte lägga några ägg där = bina förvarar honung där istället. Det är den här honungen som man sedan tar för bina. Men de är lika glada för det för i gengäld får de sockervatten. Och vem gillar inte det?? Så hela vintern medan vi sitter och snaskar på honungsskörden så sitter bina och sippar på sitt härliga sockervatten.
Slutligen vill jag påpeka att texten ovan innehåller en del förenklingar och kanske också ett och annat faktafel. Men det speglar bara biodlarna som alla vet exakt hur det ska gå till. Det är bara det att ingen gör på samma sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar